Hur vi kommer ihåg oss själva : Avvikande minnesberättelser i skandinavisk samtidsprosa : Kim Leines Kalak, Knud Romers Den som blinker er bange for døden, Hanne Ørstaviks Tiden det tar och Torgny Lindgrens Minnen
How we remember ourselves : Divergent narratives of recollection in contemporary Scandinavian fiction : Kim Leines Kalak, Knud Romers Den som blinker er bange for døden, Hanne Ørstaviks Tiden det tar and Torgny Lindgrens Minnen
Author
Summary, in Swedish
Minnet har betydelse för iakttagelsen av oss själva som individ och för våra relationer till andra människor. Hur vi kommer ihåg oss själva i det förflutna och hur vi berättar om det är avgörande för vår självförståelse och identitet, samt vår plats i samhället. Också grupper, familjer, politiska partier, eller en nationalstat har minnen som används för att gestalta en gemensam bas. Minnesakten är påverkad av den sociala kontexten där vi hör hemma och där våra minnesansträngningar har sitt ursprung. För den västerländska välfärdsstaten gäller att individen mer än förr är upptagen med att förverkliga sig själv vilket ger upphov till behovet av ett minne som bekräftar ett individuellt och självständigt 'jag'. Detta minne ska helst också tillhandahålla en sammanhängande och målinriktad livsberättelse vilket svarar på de föreställningar om hur ett framgångsrikt liv bör se ut. Hur vi kommer ihåg oss själva influeras av de minnestraditioner som finns i vårt samhälle och anpassas för att motsvara idealen om en kronologisk livsberättelse med en röd tråd.
Med hjälp av en text- och strukturanalys undersöks här fyra romaner från Skandinavien: Kim Leines Kalak, Knud Romers Den som blinker er bange for døden, Hanne Ørstaviks Tiden det tar och Torgny Lindgrens Minnen. Hur förhåller sig dessa minnesberättelser till förutsättningarna och förväntningarna som finns på minnesberättelser i samtiden? Romanernas olika representationer av minnet kräver textanalyser med utgångspunkt i psykologiska, kulturvetenskapliga, litteraturvetenskapliga, filosofiska och sociologiska diskurser som i sin helhet ger en tvärvetenskaplig förståelse av minnet. Uppsatsen betraktar protagonisten som erinringens subjekt och letar inte efter svar i textexternas referenser. Fokusen ligger på hur protagonistens iakttagelse av sig själv i det förflutna kan få gestalt i den litterära texten och vilka konsekvenser respektive framställning får för en allmän föreställning om minnet. Uppsatsen uppmärksammar särskilt litterära moment som uppenbarar avvikelser från eller uttrycker motstånd till sammanhängande och kronologiska minnesberättelser.
Undersökningen av Kalak visar att kronologin inte utgör den naturliga strukturen i vilken minnet iakttas, medan Tiden det tar åskådliggör hur sammanhanget mellan det nutida 'jaget' och 'jaget' i det förflutna inte nödvändigtvis upplevs som lättfattligt utan som destruktivt. Men hjälp av Den som blinker er bange for døden tillfogar uppsatsen ytterligare en dimension till minnet genom att betona det individuella minnets avhängighet av andras minnen. Analysen av Minnen accentuerar slutligen förhållningssätt gentemot minnet som uppsatsen har urskilt i de tre föregående romanerna i relation till den litterära texten. Det är uppsatsens ärende att belysa de etiska implikationer som minnet, identitet och narrativ får när samhällets ideal om hur man ska komma ihåg sig själv ifrågasätts. Våra minnen är nämligen inte bara riktade efter andras minnesakter utan hur vi kommer ihåg oss skapar förutsättningar för återigen andras minnen vilket sätter oss alla i en ansvarsfull position.
Med hjälp av en text- och strukturanalys undersöks här fyra romaner från Skandinavien: Kim Leines Kalak, Knud Romers Den som blinker er bange for døden, Hanne Ørstaviks Tiden det tar och Torgny Lindgrens Minnen. Hur förhåller sig dessa minnesberättelser till förutsättningarna och förväntningarna som finns på minnesberättelser i samtiden? Romanernas olika representationer av minnet kräver textanalyser med utgångspunkt i psykologiska, kulturvetenskapliga, litteraturvetenskapliga, filosofiska och sociologiska diskurser som i sin helhet ger en tvärvetenskaplig förståelse av minnet. Uppsatsen betraktar protagonisten som erinringens subjekt och letar inte efter svar i textexternas referenser. Fokusen ligger på hur protagonistens iakttagelse av sig själv i det förflutna kan få gestalt i den litterära texten och vilka konsekvenser respektive framställning får för en allmän föreställning om minnet. Uppsatsen uppmärksammar särskilt litterära moment som uppenbarar avvikelser från eller uttrycker motstånd till sammanhängande och kronologiska minnesberättelser.
Undersökningen av Kalak visar att kronologin inte utgör den naturliga strukturen i vilken minnet iakttas, medan Tiden det tar åskådliggör hur sammanhanget mellan det nutida 'jaget' och 'jaget' i det förflutna inte nödvändigtvis upplevs som lättfattligt utan som destruktivt. Men hjälp av Den som blinker er bange for døden tillfogar uppsatsen ytterligare en dimension till minnet genom att betona det individuella minnets avhängighet av andras minnen. Analysen av Minnen accentuerar slutligen förhållningssätt gentemot minnet som uppsatsen har urskilt i de tre föregående romanerna i relation till den litterära texten. Det är uppsatsens ärende att belysa de etiska implikationer som minnet, identitet och narrativ får när samhällets ideal om hur man ska komma ihåg sig själv ifrågasätts. Våra minnen är nämligen inte bara riktade efter andras minnesakter utan hur vi kommer ihåg oss skapar förutsättningar för återigen andras minnen vilket sätter oss alla i en ansvarsfull position.
Department/s
- Master's Programme: Literature - Culture - Media
- Comparative Literature
Publishing year
2014
Language
Swedish
Full text
- Available as PDF - 463 kB
- Download statistics
Document type
Student publication for Master's degree (two years)
Topic
- Cultural Sciences
- Languages and Literatures
- Social Sciences
Keywords
- erinringens subjekt
- kollektivt minne
- Skandinavien
- samhälle
- narrativ
- minnesberättelse
- individualism
- självförståelse
- identitet
- erinring
- minne
Supervisor
- Anders Mortensen